Frikyrkorörelsen i Sverige

Konventikelplakatet

Enligt konventikelplakatet, en kunglig förordning som kom till stånd år 1726 och som upphävdes år 1858, var det förbjudet att samlas till andakt och gudstjänst utan att en präst var närvarande. Förordningen riktade sig närmast mot den pietistiska rörelsen eftersom man ville slå vakt om en ”enighet i religionen”. De som trotsade denna lag kallades läsare eller väckta.

I samband dels med konventikelplakatets upphävande, dels med den framväxande väckelserörelsen etablerades i mitten av 1800-talet ett flertal fria samfund vid sidan av Svenska kyrkan. Till dessa hörde Svenska baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Svenska Missionsförbundet (Svenska Missionskyrkan). Frikyrkorörelsen kan därmed ses som den äldsta av våra stora folkrörelser, närmast följd av nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

 

Dissenterlagarna

Den avgörande faktorn för frikyrkosamfundens etablering var de s k dissenterlagarna. Dissenterlagarna var ett gemensamt namn på de lagar som stiftades år 1869 och år 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan för ett annat samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning. Men de nya lagarna innehöll dock vissa restriktioner. Man fick endast genomföra bytet under förutsättning att man gick in i ett av staten godkänt samfund. Mot bakgrund av detta var det främst katoliker och metodister som utnyttjade denna rättighet. Det kan även nämnas att i dissenterlagen från år 1869 används termen Svenska kyrkan officiellt för första gången.

 

Frikyrka och folkkyrka

Termen frikyrka används vanligtvis som motsats till statskyrka (en kyrka där staten har stort inflytande). Men termen används även som motsats till folkkyrka. En folkkyrka är underställd en biskop och ett stift (episkopalism), öppen för alla och ofta blir man medlem genom att man döps som barn. Både de ortodoxa kyrkorna och den katolska kyrkan brukar kallas folkkyrka i protestantiska länder. Även Svenska kyrkan benämns numera som folkkyrka eftersom den förlorade status som statskyrka år 2000. Idag definierar man vanligtvis en frikyrka som ett trossamfund där staten inte har något inflytande och där medlemskapet bygger på frivillighet och är grundat på en personlig tro. Man brukar i detta sammanhang även tala om inomkyrklig väckelse till vilken schartauanismen och laestadianismen hör.

 

Frikyrka - typologier

Vad gäller frikyrkornas karaktäristik talar man om baptistiska trossamfund som betonar vuxendop som ett ställningstagande för en kristen tro (Svenska Baptistsamfundet och Pingströrelsen), kongregationalistiska trossamfund som betonar den lokala kristna församlingens självständighet (Svenska Missionskyrkan och Svenska Alliansmissionen) och metodistiska trossamfund som betonar vikten av att tron märks i sättet att leva (Metodistkyrkan och Frälsningsarmén). Sedan mitten av 1970-talet har karismatiska rörelser som Trosrörelsen där bl a Livets ord ingår haft framgångar i Sverige och därmed blivit en konkurrent till de redan etablerade frikyrkosamfunden. Karismatiska rörelser betonar andedop, tungomålstalande och helande. Modellen nedan ger en översiktlig bild av den svenska frikyrkligheten. (PP)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentar till Frikyrkornas ursprung

Frikyrkorörelsens rötter kan spåras tillbaka till reformationen i Europa på 1500-talet. Döparrörelsen, anabaptismen, var en radikal gren av den framväxande reformerta kyrkan som förordade vuxendop istället för barndop då man krävde en medveten tro av dem som döptes. Dessutom skulle deras kyrkor vara befriade från statlig kontroll. En notis i sammanhanget är att Amish-folket i USA och hutteriterna i USA och Kanada har bägge sina rötter i anabaptismen.

Den svenska frikyrkligheten har sina viktigaste rötter i tysk pietism (Se Kyrkohistoria och underrubriken 1600-talet), herrnhutism samt i den anglosaxiska väckelserörelsen. Herrnhutismen är en väckelserörelse som växte fram på 1700-talet och som fortfarande är aktiv med sina drygt 700 000 medlemmar. Rörelsen som har rötter i bl a pietismen är också verksam i Sverige genom Evangeliska Brödraförsamlingen. Herrnhutismens sångböcker Sions sånger (1743) och Sions Nya Sånger (1778) har tryckts i stora upplagor och är välkända inom svensk frikyrkorörelse.

 

Evangelisk Luthersk Mission

Medlemsantal: 1 652 (2014)

År 2005 ändrade Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner sitt namn till Evangelisk Luthersk Mission. Rörelsen bildades år 1911 av en grupp som uteslutits ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Man har sedan starten bedrivit mission i Afrika. Rörelsen ger sedan 1997 ut månadstidskriften Till Liv.

 

Evangeliska Brödraförsamlingen

Medlemsantal: ca 100 (2012)

Evangeliska Brödraförsamlingen som grundades på 1760-talet finns i Stockholm och Göteborg. Församlingarna är fristående församlingar inom Svenska kyrkan.

 

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

Medlemsantal: 14 275 (2014)

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) är en självständig organisation inom Svenska kyrkan med fokus på mission.

 

Evangeliska Frikyrkan

Medlemsantal: ca 33 792 (2014)

Evangeliska Frikyrkan (EFK) som har sina rötter i den baptistiska traditionen bildades år 1997 genom en sammanslagning av Fribaptistsamfundet, Helgelseförbundet och Örebromissionen. Då under namnet Nybygget. År 2002 ändrades namnet till Evangeliska Frikyrkan. Missionen i olika delar av världen utgör ett viktigt inslag.

 

Equmeniakyrkan

Medlemsantal: ca 65 796 (2014)

År 2011 bildades ett nytt samfund genom en sammanslagning av Metodistkyrkan, Svenska baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan och Svenska Frälsningsarmén. Samfundet antog namnet Equmeniakyrkan år 2013.

 

Frälsningsarmén

Medlemsantal: 4 749 (2014)

Frälsningsarmén som kom till Sverige från England år 1882 arbetar med att sprida kristen tro och praktiskt hjälpa människor över hela världen. Man driver bland annat hem för bostadslösa. Organisatoriskt är rörelsen uppbyggd som en militär organisation. Medlemmarna kallas soldater och bär uniform. I Sverige ger Frälsningsarmén ut tidningen Stridsropet och driver second handaffären Myrorna.

 

Jehovas vittnen

Medlemsantal: ca 22 300 (2012)

Jehovas vittnen anser att Jesus snart kommer tillbaka till jorden för att leda den sista striden, slaget vid Harmagedon, mot ondskan. Samlingslokalerna kallas Rikets sal och man ger ut tidskrifterna Vakttornet och Vakna!. Anhängarna vägrar att göra militärtjänst och tar inte emot blodtransfusioner.

 

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormoner)

Medlemsantal: ca 9 000 (2012)

Etablerades i Sverige år 1850 och har i dag ca 40 församlingar. Rörelsen har sitt huvudsäte i Salt Lake City (Utah).

 

Laestadianismen

Medlemsantal: Något registrerat medlemsantal finns inte att tillgå

Laestadianismen är en väckelserörelse som uppstod i slutet av 1840-talet. Idag existerar två riktningar inom denna väckelserörelse. Västlaestadianismen som följer traditionen från grundaren Lars Levi Laestadius har sitt centrum i Gällivare. Östlaestadianismen som inte följer den ursprungliga läran lika hårt är lokaliserad till finska Uleåborg. Det finns även utflyttade laestadianer både i mellersta (främst Knivsta söder om Uppsala) och södra Sverige.

 

Livets ord

Medlemsantal: ca 3 000 (2012)

Livets Ord grundades i Uppsala år 1983. Den hör till trosrörelsen som har sin grund i den s k framgångsteologin. Den hävdar att kristen tro ger framgång i livet dvs ”som man sår får man skörda”. Man driver både skolor och förlagsverksamhet. Mission i andra länder är en viktig del i verksamheten. Grundaren Ulf Ekman lämnade rörelsen år 2014 och konverterade till katolicismen.

 

Maranata

Medlemsantal: ca 350 (2012)

Namnet Maranata kommer från arameiskans Mara´na ta som betyder Vår Herre, kom. Den första församlingen bildades år 1960 genom en utbrytning ur Pingströrelsen. Rörelsen som ger ut tidningen Midnattsropet har väckt uppseende bl a för sina extatiska mötesformer.

 

Pingströrelsen

Medlemsantal: 84 079 (2014)

Pingströrelsen vars anhängare kallas pingstvänner betonar upplevelsen av den heliga Anden. Tungomålstalande ses som ett tecken på att man blivit frälst. Pingströrelsen uppstod 1906 i Los Angeles. I Sverige växte rörelsen fram inom Svenska Baptistsamfundet. Men då anhängarna uteslöts år 1913 bildade man egna församlingar. Till kända ledare hör Levi Pethrus och Sven Lidman. Rörelsen ger ut tidningen Dagen.

 

Schartauanismen

Medlemsantal: Inga uppgifter finns att tillgå

Utmärkande drag för schartauanismen är ett strängt fasthållande vid kyrkans traditionella ordningar och dess ämbete. Församlingsprästen är, enligt schartauanismen, ensam ansvarig själasörjare och lärare i såväl teologiska som etiska och praktiska ämnen. Schartauanismen som inte företräds av någon organisation eller frikyrka finns idag företrädd främst i vissa delar av södra och mellersta Bohuslän samt i södra Västergötland.

 

Sjundedags Adventistsamfundet

Medlemsantal: 2 711 (2014)

Sjundedags Adventistsamfundet som etablerades i Sverige 1880 betonar läran om Jesus snara återkomst till jorden. Utmärkande för rörelsen är att lördagen (sabbatsdagen) är vilodag i stället för söndagen.

 

Svenska Alliansmissionen

Medlemsantal: 13 600 (2014)

Svenska Alliansmissionen (SAM) grundades i Jönköping i slutet av 1800-talet. Samfundet betonar en personlig tro på Jesus. Man praktiserar både barn- och vuxendop. Mission bedrivs bl a i Asien och Afrika.

 

Svenska Frälsningsarmén

Medlemsantal: ca 370 (2011)

Svenska Frälsningsarmén bildades år 1905 av personer som vill lämna den internationella Frälsningsarmén då den ansågs allt för toppstyrd. År 2005 uppgick rörelsen i Svenska Missionskyrkan.

 

Vineyard

Medlemsantal: ca 300 (2012)

Vineyardrörelsen etablerades i Sverige i början av 1990-talet. Rörelsen försöker att nå människor som inte känner sig hemma i andra församlingar och dess namn anknyter till Jesu liknelse om vingården (Johannes 15:5). Man anser sig vara en förnyelserörelse då man vill inspirera till nya mötesformer och nya musikstilar.